Du levande (2007)
Bitvis var filmen perfekt, som berättelsen om den alkoholiserade kvinnan eller psykiatrikerns syn på sina patienter. Bilden ovan föreställer scenen som fick mig att skratta mest tror jag. Formen i bildarbetet tilltalar mig mycket även om man sitter och huttrar genom hela filmen eftersom ständigt höstrusk råder.
Jag greppade Åsa under armen och såg ännu en matiné i biobunkern Bergakungen.
Betyget blir nätt och jämt en fyra.
| Recension | Filmen | IMDB | RT |
Andra bloggar om: film, Du levande, Roy Andersson
Kommentarer
Trackback