Det regnar alltid i Provence (2008)

Efter regn kommer solsken Här har vi en film i genuin fransk anda. I skådespeleri, miljöer och berättelse sprids doften av jord och mat. Heta utspel och passion, otrohet och politik, allt i en enda fransk stuvning. Jag förstår parallellen till Woody Allen för dialogen är tät och känsloutspelen duggar tätt. Dock blir jag stundtals lite uttråkad när berättelsen inte förs framåt. (Frankrike)

På filmfestivalen, Draken, med Svetlana, Reine och Vänster-Magnus, samt den 700 personer stora publiken som fick vänta i den syrefattiga foajen länge. Betyget blir en 3:a.

| Recension | Officiell | IMDB | GIFF |

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback